Författararkiv: Gunilla Esbjörnsson

Marks kommuns och Marks Kraftvärme AB:s agerande gentemot fiberföreningar

Torestorps Fiber har under de senaste tre åren haft en pågående affärsdialog med Marks Kraftvärme AB och Marks kommun. Utvecklingen av denna dialog har blivit alltmer anmärkningsvärd, vilket gör att Torestorps Fibers styrelse nu väljer att gå ut med en redogörelse för händelseförloppet och kommunens och det kommunala bolagets agerande.

Upprinnelsen till dialogen uppkom 2016, då Marks Kraftvärme kontaktade Torestorps Fibers styrelse med en förfrågan om fiberföreningen kunde tänka sig att upplåta ett antal fiberpar i fiberföreningens nät till Marks Kraftvärme, vilket Torestorps Fibers styrelse ställde sig positiva till.

Dialogen avslutades i mars 2019, då Marks Kraftvärmes VD under ett möte mellan parterna, uttryckte ett otvetydigt hot mot Torestorps Fibers styrelse, att bolaget, i egenskap av nätägare, kunde sätta stopp för fibertillförseln till Torestorp om inte Torestorps Fiber sänker sin hyresnivå till en för bolaget acceptabel nivå. Att använda hot och utpressning som medel i sin argumentation för att få igenom sina villkor i en förhandling, är synnerligen oprofessionellt och helt oacceptabelt. Att en VD för ett kommunalt bolag agerar på detta sätt och att kommundirektören, som medverkade i samma möte, inte reagerar på uttalandet, ser vi i Torestorps Fiber styrelse mycket kritiskt och allvarligt på.

För att klargöra hela situationen och vad som har lett fram till nuvarande läge, följer här en utförlig redogörelse över bakgrund, roller och åtaganden hos berörda aktörer.

Bakgrunden och det kommunala ansvaret i fibernätsutbyggnaden

Den nationella bredbandsstrategins övergripande mål, är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Alla marknadens aktörer ska bidra till att nå målen och har olika roller och åtaganden för att målen ska uppnås. Kommunernas roll innebär bland annat att ha en övergripande planering över den egna kommunens IT infrastruktur samt verka för att anslutningspunkter finns längre ut på landsbygden för att lokala fiberföreningar ska ges möjlighet till anslutning av sina accessnät.

Finansieringsupplägg. Källa: Ubit; Västra Götalandsregisonens bredbandsstöd, Riktlinjer för sökande kommuner.

Västra Götalandsregionen har kartlagt de bristområden som finns i regionen, dvs där det saknas anslutningspunkter för accessnät och där telestationer inte kan erbjuda tillräckligt hög kapacitet för de ställda målen. För att möjliggöra fibernätsutbyggnad i de identifierade bristområdena, införde Västra Götalandsregionen 2010 ett stöd, vilket innebär att region och kommun delar lika på investeringskostnaden för byggnation av stamfiber till bristområdena. Endast kommuner kan söka detta regionala stöd och processen ser ut enligt följande: Kommunen gör en förstudie över behovet av stamfiber till de identifierade bristområdena och en grovprojektering. Kommunen ansöker om regionalt stöd, genomför upphandling avseende byggnationen och ser till att den genomförs. Stödet innebär att kommunen erhåller 50% av investeringskostnaden av regionen och bistår själva med resterande, lika stor del, 50%.

I Marks kommuns bredbandsstrategi samt i Marks kommuns IT infrastrukturprogram, återfinns tydliga skrivningar om kommunens ansvar och åtagande gällande byggnation av stamfiber till bristområdena, vilka följer regionens direktiv. Västra Götalandsregionen har identifierat sex bristområden i Marks kommun, vilka därmed är stödberättigade enligt ovan beskriven modell. 2012 gjorde Marks kommun en förstudie på hur byggnation av stamfiber till dessa bristområden skulle genomföras, inklusive kostnadskalkyl. Delar av förstudien återfinns i Marks kommuns IT infrastrukturprogram. Vid efterfrågan om hur kommunen har gått vidare med förstudien för att förverkliga byggnationen av stamfiber, har inga ansvariga i kommunen kunnat ge några svar. Förstudien verkar således ha fallit i glömska. I endast ett fall har byggnation av stamfiber genomförts enligt denna modell och då på anmodan den lokala fiberföreningen.

Affärsdialog mellan Marks Kraftvärme AB, Marks kommun och Torestorps Fiber

När Torestorps Fiber påbörjade byggnation av sitt fibernät 2016, kontaktade Marks Kraftvärme AB Torestorps Fibers styrelse med en förfrågan om fiberföreningen kunde tänka sig att upplåta ett antal fiberpar i fiberföreningens nät till Marks Kraftvärme. Omfattningen inkluderade bland annat att Öxabäcks Fiber därigenom skulle erhålla en anslutningspunkt för sitt accessnät. Styrelsen ställde sig positiva till detta och dimensionerade byggnationen för att täcka dessa behov. Dock kunde bolagets föreslagna affärsmodell ej accepteras, då den ej var förenlig med gällande bidragsregler samt låg på en felaktig prisnivå. Båda parter var dock överens om att en affärsuppgörelse skulle kunna uppnås, varpå byggnation och affärsdialog fortgick.

Det skulle visa sig att Marks Kraftvärme och Torestorps Fiber hade skilda bilder av vad som kan anses vara rimlig prisnivå på marknadsmässig hyra. Torestorps Fibers styrelse hade gjort omfattande research på hur marknaden ser ut, hur andra fiberföreningars affärer avseende uthyrning av svartfiber ser ut, undersökt olika aktörers prissättning samt tagit hänsyn till ett antal olika grunder och parametrar för att komma fram till en relevant prissättning. Torestorps Fibers föreslagna nivå bekräftades av flera aktörer som marknadsmässigt korrekt. Marks Kraftvärme var dock av en annan uppfattning och erbjöd ett väsentligt lägre bud.

I januari 2018 träffades parterna på nytt i en gemensam ambition att uppnå en affärsuppgörelse. Då det immateriella värdet diskuterades, dvs värdet i att kunna erbjuda en hel bygd med boende och företag fiberanslutning, förmedlade Marks Kraftvärmes VD att de aldrig hade haft för avsikt att upplåta fiberanslutning till Öxabäcks Fiber, enligt honom gällde omfattningen endast de kommunala fastigheterna i Öxabäck. Torestorps Fibers representanter i mötet uttryckte stor förvåning över denna vändning, då det under hela den hittillsvarande dialogen var just anslutning till Öxabäcks Fiber som hade varit den central delen. Flera representanter ur Torestorps Fibers styrelse samt Öxabäcks Fibers styrelse hade vid återkommande tillfällen haft dialog med olika personer på Marks Kraftvärme avseende detta. VD och övriga närvarande representanter från Marks Kraftvärmes dementerade att så skulle vara fallet. Då överenskommelsen avseende omfattning av upplåtelsen endast var muntlig och att ord stod mot ord, kunde parterna ej komma vidare i denna dialog.

Faktum kvarstod att Öxabäck återigen stod utan möjlighet till fiberanslutning för sitt fibernät. Då Öxabäck utgör ett av de av regionen identifierade bristområdena, åligger det kommunen att verka för att anslutningspunkt för fiberföreningens accessnät upprättas. Hade Marks kommun agerat i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer, Marks kommuns bredbandsstrategi och Marks kommuns IT infrastrukturprogram, skulle kommunen ansökt om regionalt stöd för byggnation av stamfiber till Öxabäck, genomfört denna byggnation och sträckan hade då finansierats till 100% med regionala och kommunala medel. Eftersom kommunen inte fullföljt detta åtagande, är det rimligt att Marks kommun löser problemet på ett ansvarsfullt sätt utifrån de förutsättningar och möjligheter som nu finns. Torestorps Fibers styrelse kontaktade därför kommunen med ett lösningsförslag, som innebar att Marks kommun hyr fiber av Torestorps Fiber för att kommunen ska kunna nå fram med stamfiber till Öxabäck och därigenom skapa en anslutningspunkt för Öxabäcks Fiber. Fyra månader passerade utan att Torestorps Fibers styrelse fick någon återkoppling från Marks kommun på förslaget, trots att kommunen var medveten om att det brådskade alltmer för Öxabäcks Fiber att få till en lösning. Efter fyra månader utan återkoppling, kontaktade undertecknad Marks kommuns kommunalråd och kommundirektör och påpekade att Marks kommun inte lever upp till sina ambitioner att ha en snabb och smidig ärendehantering gällande fiberföreningsfrågor, vilket kommunen har formulerat i sina strategier. Svar erhölls då från kommundirektören, varpå dialog inleddes och parterna träffades vid två mötestillfällen.

Förhoppningarna om att slutligen få till en lösning grusades dock snabbt. Kommundirektören visade mycket lite förståelse för vilket ansvar Marks kommun har beträffande att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i bristområden och verka för att byggnation av stamfiber till dessa bristområden görs i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. Kommundirektören lyfte över ansvarsfrågan till Marks Kraftvärme, varpå VD förklarade att de inte har i sina direktiv att verka för att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar. Efter omfattande diskussioner ansåg kommundirektören att affären avseende hyra av svartfiber skulle göras mellan Torestorps Fiber och Marks Kraftvärme. Därmed var vi tillbaka på ruta ett, där parterna fortfarande stod långt ifrån varandra avseende prissättningsnivån. Torestorps Fiber har sänkt sitt pris avseende hyra vid två tillfällen med ambitionen att parterna ska kunna närmas och till slut kunna enas i en nivå som är acceptabel för båda parter. Marks Kraftvärme har å sin sida hållit fast vid sin ursprungliga låga nivå under hela affärsdialogen.

I mars 2019 träffades parterna i ett sista möte. Det som då utspelades kan inte betraktas som annat än rent häpnadsväckande. Under pågående diskussion om prissättningsnivåer, uttalar Marks Kraftvärmes VD följande, mer eller mindre ordagrant återgivet:

VD till Torestorps Fibers ordförande:
– Vet du varifrån ni får er fiber till Torestorp?
Torestorps Fibers ordförande:
– Ja visst, vår kommunikationsoperatör Zitius ansluter till Skanovas nät i Torestorps samhälle.
VD:
– Och vet du vem som äger nätet som Skanova använder?
ordförande:
– Ja, det är antingen Marks Kraftvärme eller Mark kommun.
VD:
– Det stämmer, det är Marks Kraftvärme som äger det nätet. Och vi kan sluta att hyra ut fiber till Skanova, då skulle ni inte få någon fiberanslutning till Torestorp över huvud taget. Det är något ni bör ta med i era beräkningar när ni sätter er prisnivå för hyra.
ordförande:
– Ursäkta, vad sa du?!
VD:
– Ja vi kan sluta hyra ut till Skanova, finns inget som säger att vi måste göra det. Vi kan använda vår avtalsenliga uppsägningstid och sen har ni ingen fiber alls i Torestorp.

VD:n uttrycker således med all tydlighet, att om vi inte sänker vårt pris till en nivå som han godtar, kan vi räkna med att bli utan fibertillförsel. Dialogen fortsätter och Torestorps Fibers representanter i mötet upplyser VD:n om att han uttalat ett hot. Kommundirektören gör under mötet ingen min av att det finns något anmärkningsvärt i VD:ns uttalanden. Mötet avslutas med att kommundirektören frågar om något av det som framkommit under dagens möte har fått oss att vilja ändra vår prissättning. Formuleringen av denna fråga anser vi snarare befäster VD:ns uttalade hot. Vi svarar att nej, inget av det vi hört får oss att ändra vårt pris, vi erbjuder en relevant prisnivå som vi håller fast vid. Kommundirektören undrar hur vi då ska komma vidare. Torestorps Fibers ordförande förmedlar att för att kunna föra en konstruktiv dialog, vill vi veta vad Marks kommun, inte Marks Kraftvärme AB, anser det är värt att få fiberanslutning till Öxabäcks Fiber. Kommundirektören lovar att återkomma med det. Detta svar uteblir dock, istället får Torestorps Fibers styrelse via mail ett nytt bud från Marks Kraftvärme. Här presenteras siffrorna i deras bud på ett annat sätt än tidigare, men nivån är samma som tidigare, till och med lägre utslaget på den föreslagna avtalsperioden.

Summering

Att genomföra en nationell byggnation av en helt ny infrastruktur, är ett oerhört komplext och omfattande arbete. Det finns många olika aktörer som var och en har sina roller, åtaganden och ansvar. För att arbetet ska kunna genomföras med gott resultat, behöver alla aktörer utföra sina respektive åtaganden på ett ansvarsfullt sätt. Marks kommun och Marks Kraftvärme AB har brustit på många punkter och agerat på ett mycket anmärkningsvärt sätt.

  • Marks kommun har inte fullföljt inte sitt åtagande enligt kommunens egna bredbandsstrategi och IT infrastrukturprogram, som innebär att kommunen ska verka för att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i de av Västra Götaland identifierade bristområdena. Detta har inneburit att berörda fiberföreningar har fått sämre ekonomiska förutsättningar, då fiberföreningarna förväntas bygga stamfiber med egna medel, istället för att få dem finansierade till 100% av regionala och kommunala medel.
  • Kommunledningen saknar förståelse för vilka konsekvenser kommunens agerande får för de lokala fiberföreningarna. Man anser inte att kommunen bör ansvara för sina tidigare tillkortakommanden och lösa situationen på ett ansvarsfullt sätt och är därför inte mottaglig för de lösningsförslag som föreligger.
  • Marks Kraftvärmes ledning förnekar de muntliga överenskommelser som funnits beträffande den ursprungliga omfattningen av nyttjande, vilka diskuterats av ett antal personer parterna emellan.
  • Att en VD för ett kommunalt bolag använder hot och utpressning som ett medel i sin argumentation för att få igenom sina villkor i en förhandling, är oerhört oprofessionellt och ett helt oacceptabelt agerande.
  • Att kommundirektören inte reagerar på VD:ns otvetydiga hot under mötet, utan snarare befäster det, är även det oprofessionellt och oacceptabelt.

Dessa brister är såpass allvarliga att de bör komma till allmänhetens kännedom, därav denna redogörelse från Torestorps Fibers styrelse.

 

Uppdatering 2019-03-29

3,5 veckor passerade efter det sista mötet, utan att kommundirektören eller VD:n hörde av sig till Torestorp Fibers styrelse för att förklara, utveckla eller ursäkta VD:ns uttalande. Detta trots att styrelsen framförde, bland annat via mail, att det är ett oacceptabelt beteende att använda hot och utpressning i en förhandling.

Efter publicering av detta inlägg har kommundirektören kontaktat undertecknad. Denna efterföljande dialog mynnade ut i att Torestorps Fibers styrelse har erhållit ett svar från kommundirektören där han beklagar tonen under diskussionen (vilken delvis återgetts ovan). Han meddelar vidare att han har pratat med Marks Kraftvärmes VD och förklarat att han inte tycker att beteendet var OK och bett honom att kontakta Torestorps Fibers styrelse för att be om ursäkt.

Beträffande fiber till Öxabäck har det lösts i samverkan mellan berörda fiberföreningar och den gemensamma kommunikationsoperatören. En affär som inte kunde lösas under tre års dialog med Marks Kraftvärme och Marks kommun, löstes under några få timmar mellan dessa tre parter, där alla parter är nöjda med utgången.

Det är och förblir ett kommunalt ansvar och åtagande att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i bristområden, som t ex Öxabäck. I det här fallet blev det dock de lokala fiberföreningarnas sak att få till en lösning.

Det ska poängteras att detta inlägg med redogörelse för händelseförlopp och agerande, publicerades efter avslutad förhandling mellan Torestorps Fiber och Marks Kraftvärme AB/Marks kommun. Ingen affärsuppgörelse har uppnåtts mellan dessa parter.

Torestorps Fibers styrelse
/Gunilla Esbjörnsson, ordförande

 

Erbjudande om efteranslutning till Telias gruppavtal

Inför driftsättning av vårt fibernät, tecknade Torestorps Fiber ett gruppavtal med Telia, vilket ger medlemmarna ett förmånligt pris på bredband, telefoni och TV paket. Det finns nu möjlighet att efteransluta sig till detta gruppavtal.

Gruppavtalet omfattar:

  • Internet 100/100
  • Telefoni Telia mini
  • TV paket Lagom; ca 40 kanaler, 25 playtjänster
  • Trådlös router
  • TV-box

Månadskostnaden är samma som för medlemmarna som gick med initialt; 389 kr/månad. Kostnad för hårdvara (router och TV-box) tillkommer; 2497 kr. Bindningstiden är 60 månader, räknat från avtalets ursprungsdatum 2017-05-15.

Om du önskar ansluta din fastighet till gruppavtalet, fyll i denna blankett och returnera till angiven adress senast 2018-10-25. 

Även om du har anmält till styrelsen tidigare att du vill ansluta dig till gruppavtalet ska du skicka in blanketten.

Tjänsterna kommer att finnas tillgängliga snarast efter 25 oktober, efter det att vi har överlämnat lista på tillkommande anslutningar till Telia.

Observera att det är fastighetsägaren som tecknar gruppavtalet, ej eventuell hyresgäst, då anslutningen är knuten till fastighet och ej person.

Ytterligare information om gruppavtalet och tjänster i nätet hittar du här.

Denna information har skickats per mail eller post till alla medlemmar som i dagsläget inte har anslutit sig till gruppavtalet.

Extra medlemsstämma 26 juni

Med anledning av ändringar i Lagen om ekonomiska föreningar, behöver vi göra några mindre justeringar i våra stadgar. Beslut om ändring av stadgar måste ske vid en föreningsstämma, därav kallar styrelsen till extra medlemsstämma den 26 juni kl 19.00 i Torestorps bygdegård. Kallelse till samtliga medlemmar skickas via e-post eller brev, du kan även läsa kallelsen här.

Personuppgiftspolicy – GDPR

Den 25 maj trädde EU:s Dataskyddsförordning, GDPR, i kraft. Den ersätter den tidigare personuppgiftslagen PUL och innebär ett starkare skydd för individen beträffande behandling och lagring av personuppgifter. Alla som har någon form av personuppgiftsregister är skyldiga att informera berörda om behandlingen och omfattningen av insamlade av personuppgifter.

Torestorps Fibers styrelse har upprättat en personuppgiftspolicy som beskriver vilka uppgifter som samlas in, i vilka ändamål de används, rättslig grund för behandling av personuppgifterna samt på vilket sätt du kan ha kontroll över dina egna uppgifter. Du hittar vår personuppgiftspolicy här.

 

Fakturering av byanätsavgift och gruppavtal

Vi har fått en del frågor även denna gång när vi har skickat ut fakturor för byanätsavgift och gruppavtal. Här kommer därför ett förtydligande så alla ska kunna veta hur allt förhåller sig.

Vi har från första driftsättningstillfället (juni 2017) fram tills nu haft fem driftsättningsetapper. Därmed blir det olika starttider för när varje medlem ska börja betala byanätsavgift och gruppavtal. När vi får den samlade fakturan från Telia innehåller den således olika betalningsperioder för olika etapper, både bakåt och framåt i tid. När vi erhåller Telias faktura, fakturerar vi alla berörda medlemmar sin del. Vid samma tillfälle fakturerar vi även byanätsavgiften för samma period. Det gäller även medlemmar som endast betalar byanätsavgift. För att vi ska kunna få in medlemmarnas inbetalningar i tid inför betalning av Telias faktura, kan det ibland bli kortare betalningstid än önskvärt.

Aktuell fakturering har den här gången skett via e-post till de e-post adresser medlemmarna har uppgett. Om e-post adress saknas skickas faktura via post. Vi har även inkluderat medlemsavgiften för 2018 i innevarande faktura.

När nu alla etapper är driftsatta kommer faktureringen att bli något mer lätthanterlig för styrelsens del, då samtliga medlemmar med gruppavtalet kommer att ha samma betalningsperiod och faktureringen kommer att kunna ske mer regelbundet. Telia har rätt att fakturera Torestorps Fiber i förskott, vilket innebär att medlemmarna också kommer att faktureras i förskott så att likviditeten kan upprätthållas.

Så länge vi i styrelsen hanterar faktureringen kommer fakturering till medlemmarna att ske med samma periodisering som Telias fakturering till fiberföreningen (sannolikt kvartalsvis). Eftersom det är ett omfattande arbete att hantera faktureringen har vi inga möjligheter att tillgodose enskilda medlemmars önskemål om månadsvis fakturering eller olika betalningssätt. I det fall faktureringen kan komma att läggas ut externt alternativt kan automatiseras, kan andra betalningsalternativ eller annan betalningsfrekvens bli möjlig.

Skulle din faktura innehålla felaktigheter, kontakta vår kassör, e-post bengt-olof@torestorpsfiber.se. Vid övriga frågor beträffande fakturering eller andra frågor, kontakta styrelsen@torestorpsfiber.se.

Årsmöte 19 april

Den 19 april kl 19.00 har Torestorps Fiber årsmöte.

Plats: Torestorps bygdegård, Öxabäcksvägen 25, Torestorp
Tid: 19 april kl 19.00

Kallelse till årsmötet kommer att mailas till medlemmarna alternativt skickas med post till de medlemmar där vi saknar e-postadress.

Årsmöteshandlingar kommer att publiceras på hemsidan inför mötet.

Rapport från medlemsmötet den 8 februari

I samband med den slutliga driftsättningen av fibernätet, inbjöds Torestorps Fibers medlemmar till ett informationsmöte där styrelse och entreprenörer redogjorde för projektet och gav svar på de frågeställningar som har uppkommit under projekttiden. Här följer en summering av mötet.

Föreningens ordförande Gunilla Esbjörnsson hälsade alla välkomna och inledde med att summera en del av allt arbete som har pågått under projekttiden.

Se Gunillas presentations här.

Byggnationen har resulterat i ett nästan 9 mil långt nät, där det har gått åt bl a 160 000 m slang, 40 800 m skyddsslang och 1647 ton återfyllnadsmassor. Byggnationen är mer omfattande än vid initial projektering och har därmed bidragit till en högre totalkostnad.

Kostnader och avtal

För att förstå kostnadsbilden, behöver man ha insikt i hur upphandling och kontraktsmässiga priser fungerar. Totalentreprenaden upphandlades enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Priserna i anbuden omfattar fasta á priser på material och arbete, t ex x kr/m för grävning respektive plöjning, x kr/m för slang, skyddsslang osv. Den totala á-prislistan omfattar allt erforderligt arbete och material som behövs för byggnationen. Den första beräkningen av totalkostnaden baserades på mängden material och arbete enligt genomförd projektering med marginal för oförutsedda kostnader. När det går det åt mer material och schaktsträckorna blir längre än vad initial projektering visade, blir således totalkostnaden högre.

Vad har det kostat

Den totala kostnaden för hela projektet, vilket utöver entreprenadsdelen även omfattar t ex samkanalisation med Vattenfall, inköp av nodhus, administrativa kostnader mm, är enligt nedan. Bidragsdelen bör ses som ett riktvärde, då bidrag betalas ut först efter genomförd bidragsredovisning och det finns risk för avdrag på bidrag om inte samtliga bidragskrav uppfylls.

Totalkostnaden måste sättas i relation till omfattningen av byggnationen och föreliggande förutsättningar. På grund av mycket riklig förekomst av berg och sten, ofta ej synlig ovan mark, har det t ex gått åt 40 800 m skyddsslang i stället för projekterat 4 000 m, vilket har varit en nödvändighet för att upprätthålla hållbar och hög kvalitet på nätet.

Anläggningskostnaden utslaget per meter är 175 kr/m, vilket är lägre än i många andra föreningar.

Orsaker till kostnadsökning

Ökade material och arbetskostnader pga stenig och bergig terräng, vilket omfattar materialkostnader t ex skyddsslang och återfyllnadsmassor samt arbetskostnader t ex mer arbete med förläggning i skyddsslang, bortforsling av sten mm. Den totala kostnaden för material och arbete relaterat till terrängens beskaffenhet uppgår till ca 3 milj kr.

Höjda fiberpriser som ett resultat av utdragen bidragsprocess. Entreprenören har enligt kontrakt ej rätt att höja priserna gentemot föreningen, men efter ett flertal prishöjningar från entreprenörens leverantör, ställdes vi inför valet att gå över till en annan fiber av lägre kvalitet (men inom ställda kvalitetskrav) eller fortsätta byggnationen med samma fiber och acceptera en prishöjning. Styrelsen valde att fortsätta med påbörjad fiberkvalitet och ta den högre kostnaden, vilket har resulterat i ett nät av mycket hög kvalitet med mycket bra mätvärden.

Nätets slutliga sträckning är längre än projekterat, vilket dels beror på ökad omfattning, dels på omprojektering. Differensen är drygt 6000 m, vilket gör att volymen och därmed även kostnaderna på material och arbete har ökat.

Omprojekteringskostnader, längre och ändrad sträckning av nätet, borrning under å mm pga att överenskommelse om markupplåtelse ej har kunnat träffas med markägare.

Att göra en hållbar kostnadskalkyl

Många fiberföreningar har fått erfara att det är mycket svårt att göra en hållbar kostnadskalkyl. Från februari 2017 och hela året har länsstyrelsen i Västra Götaland inte behandlat några nya bidragsansökningar, utan endast ombeslut på redan beviljade projekt, vilket framför allt omfattar ansökningar om utökad budget.

Att t ex förutse omfattningen av förekomst av sten och berg, vilken ofta ej är synlig ovan mark utan framkommer först då schaktning påbörjas, samt i vilken omfattning dessa förutsättningar påverkar projektets totalkostnad, är mycket svårt. Därmed har kalkylen reviderats vid ett flertal tillfällen under projekttiden, då förutsättningarna alltmer har indikerat vad den sannolika slutkostnaden skulle komma att bli. Styrelsen har valt att sätta kvaliteten i första hand, då vi anser att det är viktigt att vi erhåller ett nät av hög kvalitet som ska hålla i många år och tåla geologiska påfrestningar. Det innebär att det har krävts omfattande mängder skyddsslang, återfyllnadsmassor mm.

Under hela projekttiden har månatliga ekonomiska uppföljningar gjorts. Entreprenören redovisar upparbetade mängder (material och arbete) vilka styrelsen går igenom och kan då upptäcka om några kostnadsposter drar iväg. Därför kunde vi redan två månader in i landsbygdsprojektet konstatera att kalkylen med stor sannolikhet skulle spricka om förutsättningarna skulle förbli samma för resterande områden som för det första. Styrelsen kunde då informera medlemmarna om läget och föreslå en höjning av maxtaket på insats för att säkerställa att vi skulle kunna finansiera hela projektet.

I den månatliga uppföljningen säkerställs även att alla kostnader överensstämmer med kontraktshandlingarna, dvs vilka kostnader som debiteras enligt á prislista och vilka arbeten som är tillkommande. Därmed säkerställs att inga oskäliga kostnader uppstår.

Entreprenörernas redogörelse

Per Andersson Bravida, Joakim Johansson Jordells, Tony Haraldsson Kewab

Tony Haraldssson, projektledare Kewab, redogjorde för projektet utifrån entreprenörernas perspektiv.

Se Tonys presentation här.

Per Andersson, Bravida, redogjorde för fiberarbetet och uppnått resultat.

Se Pers presentation här.

Jämförelse med andra fiberföreningar

Det är vanligt att det görs jämförelser med andra fiberföreningars insatsnivå. För att göra sådana jämförelser är det mycket viktigt att man tar hänsyn till de olika förutsättningar fiberföreningar har.

Faktorer som påverkar insatsnivån:

  • Vilken programperiod fiberprojektet omfattas av. I förra programperioden (2007- 2013) var bidragsreglerna annorlunda och det gick att bygga billigare nät. I nuvarande programperiod (2014- 2020) ställs t ex stora krav på överkapacitet i nätet, då vi ska bygga med kapacitet till 100% av åretruntboende samt minst 10% ytterligare överkapacitet.
  • Högre marknadspriser på schaktning och material nu än för dem som upphandlade under förra programperioden.
  • Fastigheternas täthet. Är det längre mellan fastigheterna blir kostnaden högre per fastighet än om bebyggelsen är tätare.
  • Markförhållanden. Högre anläggningskostnad vid riklig förekomst av sten och berg än om det är gynnsammare terräng.
  • Grad av samkanalisation. Mycket samförläggning, med t ex Vattenfall, ger en lägre kostnad.
  • Omfattning av ideellt arbete. Föreningar som eftersträvar en så låg insats som möjligt ställer stora krav på att medlemmarna ska utföra dagsverken för att på så sätt hålla nere entreprenadskostnaden.
  • Stöd från kommun eller andra aktörer. Många kommuner är frikostiga med att delfinansiera fiberföreningarnas stamfiber. Övrigt stöd, som t ex i Varbergs kommun där Varbergs Sparbank ger bidrag till fiberföreningarna för varje ansluten fastighet. I Mark finns inga sådana finansieringsmöjligheter.
  • Nivån på bidrag varierar mellan olika län. Västra Götaland har den lägsta nivån, 40%, i hela landet. I t ex Halland och Skåne är bidragsnivån 60%. I vårt fall utgör skillnaden på 40% och 60% ca 8000 kr per fastighet.
  • Modell för byggnationen. Fiberföreningsbyggda nät kan inte jämföras med nät byggda enligt annan finansieringsmodell. I en fiberförening betalar man insats vilket är en andel i den ekonomiska föreningen. Alla äger nätet gemensamt. Vid t ex anslutning till Marknet betalar man en anslutningsavgift för att erhålla åtkomst till nätet. Det är två helt olika finansiella modeller som inte går att jämföra.

Fiberföreningar som bygger fibernät inom nuvarande programperiod hamnar i snitt på 25-27 000 kr. Eftersom det är få fiberföreningar i denna programperiod som har byggt färdigt, och i princip inga har erhållit utbetalt bidrag, är det inte så allmänt känt att nivån ligger där. De nivåer som man hör talas är om är tidigare byggda nät, vilka omfattas av förra programperioden och alltså resulterar i andra, lägre nivåer.

Föreningens ekonomiska läge

I och med de ökade kostnaderna har styrelsen ansökt om utökad budget hos länsstyrelsen Västra Götaland två gånger, båda har beviljats. Torestorps Fiber har beviljats bidrag på upp till 7,1 milj kr.

Maxtaket på insats är 26 000 kr enligt medlemsbeslut på medlemsstämman i april 2017. Medlemmarna ska nu ha betalat in 26 000 kr. Ingen ytterligare höjning kommer att vara aktuell.

Bidraget betalas ut efter inskickad bidragsredovisning, men projektets utgifter betalas löpande. I och med detta uppstår en likviditetsbrist hos alla fiberföreningar. Torestorps Fiber har lån hos Mjöbäcks Sparbank motsvarande bidragsnivån där Marks kommun står som borgenär.

I slutfasen av byggnationen och inför sista delinbetalningen av insats, fanns en överhängande risk att det skulle uppstå ytterligare likviditetsbrist. Styrelsen ansökte därför under senhösten om blankolån i Mjöbäcks Sparbank om 800 000 kr för att trygga likviditeten, vilket aktiverades i december. Amorteringsplanen är på tre år, men lånet har inte nyttjats fullt ut. Amortering sker genom den kickback som föreningen erhåller från Zitius.

Vad innebär det att vara medlem i en ekonomisk förening

Alla medlemmar bör känna till vad det innebär att vara medlem i en ekonomisk förening. Man bör ha förståelse för att det är ett företag vi driver, företagsformen är ekonomisk förening. Insatsen är medlemmens andel i den ekonomiska föreningen och vi äger därmed nätet gemensamt. Ekonomiska föreningar lyder under ”Lagen om ekonomiska föreningar”, vilken bland annat syftar till att företaget ska ges goda förutsättningar att upprätthålla en ekonomisk stabilitet. Det är även denna lag som reglerar vad dom gäller vid utträde ur föreningen. Sannolikheten att medlemmar begär utträde ur föreningen nu när nätet är färdigbyggt är troligen ganska liten, men man bör ändå känna till hur det fungerar. (Denna information finns även på hemsidan under ”Anslutning”).

Lagtexten enligt 4 kap 1§ ur Lagen om ekonomiska föreningar

”En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som avser honom eller henne i förhållande till övriga medlemmar av föreningens eget kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.”

Det vill säga – hur mycket pengar en medlem kan få tillbaka av sin andel i föreningen (insatsen) beror på hur mycket eget kapital som föreningen har vid aktuellt årsbokslut. Detta belopp, utslaget på antal medlemmar, anger alltså högsta nivån som medlemmen har möjlighet att få återbetalt.

Byanätsavgift

Som nätägare har man löpande drift och underhållskostnader, vilket även gäller ägare av fibernät. Byanätsavgiften finns för att täcka dessa kostnader och kan jämföras med de fasta avgifter man betalar till exempelvis Vattenfall och Telia. Till driftskostnader hör t ex el till noden, försäkringar mm. Underhåll avser exempelvis om något går sönder och måste lagas. Alla som är anslutna till nätet betalar byanätsavgift, dvs oavsett om man nyttjar tjänster i nätet eller ej. Detta eftersom alla när som helst kan beställa och börja nyttja tjänster. Byanätsavgiften är 80 kr/mån (inkl moms).

Tjänster i nätet

Nätet har i nuläget kapacitet för 1000/1000 Mbit/s, men det är medlemmens val av tjänster i nätet som styr vad som levereras och till vilken kvalitet. Det är tjänsteleverantörerna som tillhandahåller router, TV box etc och som med all hårdvara finns det variationer i kvalitet. Om du upplever att du inte får den kvalitet på tjänsterna som tjänsteleverantören har utlovat, är det till tjänsteleverantören du vänder dig.

Den hastighet på bredband som tjänsteleverantörerna utlovar gäller alltid trådbunden uppkoppling. Trådlös uppkoppling (wifi) påverkas av en mängd faktorer, men givetvis vill man erhålla så god uppkoppling som möjligt även trådlöst. Om du upplever att du inte får önskad hastighet i ditt trådlösa nätverk, gå igenom vår checklista för att säkerställa att du upprätthåller så goda möjligheter som möjligt för ditt trådlösa nätverk. Om inte dessa åtgärder hjälper, kontakta din tjänsteleverantör för fler tips eller felsökning.

Checklista för trådlös uppkoppling

Vad gör man när något krånglar?

Vid alla typer av fel, oavsett möjlig orsak, vänder man sig alltid till sin tjänsteleverantör för felsökning. De tillhandahåller även support. Om inte tjänsteleverantörerna hittar något fel hos sig skickar de ärendet vidare till kommunikationsoperatören Zitius. Om inte de heller hittar något fel i sin felsökning går ärendet vidare till Bravida som vi har serviceavtal och rycker ut om något behöver lagas i det fysiska nätet.

Att tänka på vid arbete i mark

I markupplåtelseavtalen med samtliga fastighetsägare som har upplåtit mark för byggnationen regleras vad som gäller vid brukning av mark och vid eventuella uppstådda skador. Vid normal brukning av åker och skog är fastighetsägaren ej ersättningsskyldig vid eventuella skador. Vid markarbete i närheten av ledningen ska fastighetsägaren begära utsättning av ledning via Ledningskollen. Ledningens sträckning vid berört område kommer då att markeras ut. Fastighetsägaren är skyldig att iakta försiktighet vid arbete nära ledning för att skador ska undvikas. Vid oaktsamhet är fastighetsägaren ersättningsskyldig gentemot ledningsägaren.

Fortsättningen

Nätet är nu färdigbyggt och driftsatt i sin helhet och vid tidpunkt för medlemsmötet återstod endast att aktivera ett fåtal anslutningar. För styrelsens del återstår nu arbetet med bidragsredovisning, förvaltningsplan, avskrivningsplan, registrering av nätet i Ledningskollen, slutbesiktning av länsstyrelsen mm.

Styrelsen tackar medlemmarna för visat stöd och uppskattning för vårt arbete. Ett stort tack till våra entreprenörer för ett bra samarbete och väl utfört arbete.

Torestorps Fibers styrelse
/Gunilla Esbjörnsson
ordförande