Rapport från informationsmötet 19 april 2017

En stor del av informationen på mötet handlade om den ekonomiska situationen, så om du inte närvarade vid mötet, bör du ta del av denna rapport. En viktig punkt på informationsmötet och årsmötet var höjning av maxtaket på insats, vilket stämman beslutade på årsmötet att höja till 26 000 kr.

Torestorps Fibers ordförande Gunilla Esbjörnsson hälsade alla välkomna redogjorde därefter för projektets nuläge enligt nedan.

Status på byggnationen

Tätort

Schaktning är nu slutförd i tätorten. Blåsning, svetsning och installation av anslutningsboxar är i princip slutfört. Installation av mediaomvandlare kommer att ske i senare delen av maj. Teknikerna kommer att boka tid för installation hos medlemmarna. Driftsättning av tätorten är planerad till den 31 maj.

Landsbygd öster och norr

Schaktningen beräknas bli klar i april eller början av maj i båda dessa områden. Blåsning, svetsning och installation av anslutningsboxar pågår. Installation av mediaomvandlare kommer att ske under sommaren. Mer info följer löpande.

Landsbygd söder

Byggstart är planerad till i slutet av april, när områdena öster och norr är färdigschaktade. Blåsning, svetsning och installation av anslutningsboxar kommer att påbörjas i mitten av sommaren. Installation av mediaomvandlare kommer att ske under slutet av sommaren. Mer info följer löpande.

Information om tidsplan områdesvis hittar du här, uppdateras löpande.

Håll datumen för grävning på egen tomt

Det är viktigt att alla håller de datum som styrelsen går ut med beträffande när arbetet på egna tomten ska vara slutfört. Om inte slang är nedgrävd på den egna tomten när fibern ska blåsas, kommer merkostnaden att debiteras på aktuell medlem. Har du beställt grävning av Jordells på den egna tomten, ansvarar de för att grävning görs i tid enligt deras arbetsplan.

Aktuell kostnadsberäkning

Ny kostnadsprognos för tätort och landsbygd har tagits fram efter den ekonomiska uppföljningen i februari. Totalkostnaden för tätorten kan nu ganska säkert fastställas, då tätorten i det närmsta är färdigbyggd. På landsbygden var i början av mars en tredjedel av området schaktat. Detta gör att vi nu med en större säkerhet kan beräkna totalkostnaden för hela projektet. Dessa beräkningar visar på en högre totalkostnad än vid redovisningen på informationsmötet i januari.

kostnadskalkyl_mars_2017

I tätorten fanns inte asfaltering upptaget i januarirapporten, vilket gör kalkylen något högre.
För delprojekt landsbygden har alla kostnader kopplade till genomförd schaktning sammanställts, vilket alltså motsvarar en tredjedel av den totala schaktsträckan på landsbygden. Under förutsättning att de resterande två tredjedelarna motsvarar den första tredjedelen arbets- och kostnadsmässigt, kan vi med större säkerhet beräkna totalkostnaden. Totalbeloppet i ovanstående kalkyl omfattar samtliga kostnader efter bidrag, inklusive samkanalisationen med Vattenfall.

Varje månad gör styrelsen ekonomisk uppföljning och alla kostnader gås igenom för att säkerställa att inga oskäliga kostnader uppstår.

Att prognosen skiljer sig så pass mycket från prognosen som vi presenterade i januari, beror på att schaktning då endast hade pågått 1 ½ månad på landsbygden, vilket innebar att underlaget för att göra en rättvisande beräkning då var lite för knapphändigt. Vi hade då tagit höjd för oförutsedda kostnader, men dessa har senare visat sig bli mer omfattande än våra dåvarande beräkningar.

Orsaker till ökade kostnader

stenEn stor bidragande orsak till de ökade kostnaderna kan härledas till extremt riklig förekomst av sten och berg. Att markerna i och omkring Torestorp har rikligt med sten, kom förvisso inte som en överraskning, dock var omfattningen än större än väntat.

Att förutse hur omfattande merkostnaderna skulle bli på grund av detta har varit svårt, men efter några månaders schaktning kan vi nu se de kostnadsmässiga konsekvenserna.

Ekonomiska konsekvenser pga stora förekomster av sten och berg:

  • Ökade materialkostnader för skyddsslang, vilket är en nödvändighet för att hålla hög kvalitet på nätet.
  • Dyrare förläggning av kanalisation i skyddslang än direkt i schakt.
  • Kostnader för bortforsling av storsten
  • Kostnader för återfyllnadsmassor

Det finns fler orsaker till de ökade kostnaderna, bland annat konsekvenser på grund av den utdragna bidragsprocessen, något ökad fibermängd mm, men dessa kostnader är inte lika påtagliga som ovan nämnda.

Ekonomiska konsekvenser pga utdragen bidragsprocess:

  • Ökade priser på fiber från tid för upphandling till genomförandet av byggnationen.

Entreprenören får enligt vårt kontrakt inte höja priserna som angetts i anbud. Entreprenören kan dock, för att hålla sig inom anbudspriset och undvika att själv hamna i en negativ ekonomisk sits, övergå till att leverera annan fiber som håller ställda krav men en något lägre kvalitet. Styrelsen beslutade vid aviserad prishöjning att fortsätta bygga med fibern av den högre kvalitén och acceptera en kostnadshöjning för att trygga att fibernätet ska hålla hög kvalitet och hålla i många år. Merparten av återstående fibermängd köptes in i februari för att undvika ytterligare aviserade prishöjningar.

Genomförd dämpningsmätning (kontroll för att mäta effektförlust, t ex vid skarvning) i tätorten visar mycket bra värden, vilket talar för att valet av den aktuella fibern var rätt.

Åtgärder för att reglera utgifter och intäkter

För att hålla nere kostnaderna, beslutade styrelsen på byggmöte i mars att pausa bortforsling av storsten för att kunna utnyttja medlemmarnas insatser på bästa sätt. Endast sten som innebär en oacceptabel oangelägenhet för markägare kommer att forslas bort. Alternativa lösningar för bortforsling av storsten kommer att undersökas, alternativt återupptar entreprenören bortforslingen när föreningens ekonomi har stabiliserats.

Utöver detta finns det enligt styrelsens bedömning inga kostnader som kan minskas utan att det påverkar nätets kvalitet. Styrelses eniga uppfattning är att inte tumma på kvaliteten, då nätet ska hålla i många år och det är viktigt att det ska fungera så problemfritt som möjligt.
För att täcka eftersläpningen av utbetalt bidrag (bidrag utbetalas 4-6 månader efter bidragsredovisning) har styrelsen beslutat att ta banklån motsvarande bidragsdelen, vilket är ett allmänt förfarande bland fiberföreningar. För att möjliggöra lån har föreningen ansökt om kommunal borgen, vilken hanteras i kommunstyrelsen den 26 april. (Notering efter mötet: föreningens ansökan om kommunal borgen beviljades den 26 april.) Möjlighet till lån utöver bidragsdelen kommer att undersökas om behov finns att hålla nere insatsnivån.

För att kunna finansiera projektet i sin helhet, föreslår styrelsen en höjning av maxtaket på insatsen. Nuvarande maxtak sattes i april 2014 och baserades på erfarenheter från förra programperioden, då helt andra bidragsregler gällde. Då fanns t ex inga krav på överkapacitet i nätet, nu ska nätet byggas med kapacitet för 100% av åretruntboende plus 10% ytterligare överkapacitet, fram till sista kopplingsskåp. Överlag är allt betydligt mer reglerat i nuvarande bidragsföreskrifter, vilket fördyrar byggnationen. Vidare baserades kostnadsberäkningarna 2014 på då rådande marknadspriser. Redan vi upphandling 2015 hade marknadspriserna på såväl material som schaktning gått upp. Därför anser styrelsen att maxtaket på 20 000 kr är daterat och inte förenligt med nuvarande förutsättningar. Med en höjning av maxtaket till 25 000 kr skulle det ligga i paritet med andra fiberföreningars maxtak och merparten av föreningens kostnader skulle täckas. Eventuella överskjutande kostnader skulle kunna täckas via banklån.

Efter denna redovisning av det ekonomiska läget genomfördes en öppen diskussion där medlemmarna fritt fick framföra sina synpunkter och förslag beträffande en eventuell höjning av maxtak. Resultatet av diskussionerna blev att närvarande medlemmar föreslog en höjning av maxtaket till 26 000 kr.

Stämmans beslut om höjning av maxtak togs enligt fastställd dagordning för årsmötet, punkt 15.

Byanätsavgift

Byanätsavgiften är en månatlig avgift som ska täcka drift, underhåll och avskrivning av nätet. Bland de löpande driftskostnaderna finns t ex elkostnad för nod, försäkring, övervakning och felsökning av nätet mm. När reparation krävs, ska det finnas budget och kapital för detta. Likaså ska det finnas kapital för att kunna förnya de olika delarna av det passiva nätet när så krävs. Normal avskrivningsperiod på passivt nät är 20-30 år.

Byanätsavgiften gäller alla anslutningar, oavsett om tjänster i nätet nyttjas eller ej. Alla anslutna fastigheter kan när som helst välja att koppla på tjänster i nätet och det finns således ingen uppstartsavgift. Byanätsavgiften kan likställas med de fasta avgifter man har för el- och telenät.

Telia gruppavtal

Att tänka på beträffande Telia gruppavtal:

  • Medlemmar som har Telia idag, ska inte säga upp avtalet oavsett det gäller telefoni, bredband eller TV. Överflyttning till fiber ombesörjer Telia.
  • Beträffande nuvarande tjänster som inte är Telias, sägs dessa upp, dock ska ej teleabonnemang sägas upp, Telia ombesörjer flytt från annan teleoperatör till Telia. Medlem lämnar muntlig fullmakt via tel 90200, så löser Telia detta.
  • Efter det att Telia har kopplat på tjänsterna i nätet, ska medlem själv aktivera dem, därefter tar det 1-5 dagar tills tjänsterna är igång (det kan ta några dagar för portering från annan leverantör).
  • Utlämning av router och TV box till medlemmar i tätorten kommer att ske tisdagen den 16 maj kl 19.00 i Torestorps bygdegård. (Datum fastställd efter mötet). Då finns även tillfälle att ställa frågor.
  • Efteranslutning till gruppavtalet: Om medlem önskar ansluta sig till gruppavtalet vid ett senare tillfälle, kommer det att vara möjligt en gång per år. Samma erbjudande gäller då som initialt, dock ingår inte tv-box och router vid senare anslutning. Brytpunkt för bindningstid blir samma för samtliga medlemmar.

Informationsmötet avslutades med en frågestund, därefter följde årsmötet.

Protokoll från årsmötet hittar du här.

Torestorps Fibers styrelse
/Gunilla Esbjörnsson
ordförande

4 tankar kring ”Rapport från informationsmötet 19 april 2017

  1. Ove Henriksson

    Detta är inte klokt jag tycker att ursäkten är väldigt dålig har man ett anbud får väl dom stå för detta.
    Jag tycker dom har väldigt dålig planering som gräver här kommer dom och gräver en liten bit sedan åker dom iväg för att komma senare och gräva en bit,ändå är inte allt färdigt.Jag vet inte hur många gånger man ser den här traktor grävarn kör fram och tillbaks om dagen.Man ser deras bilar nere i Skene om dom äter där nere ,verkar som dom åker innan för att hinna ner till kl 12:00.
    Jag har kollat med flera som håller på att instalera fiber en tog 19000 då var det med en del dragningar inne,en betalade 15000.

    Svara
    1. Gunilla

      Hej
      Om du var på mötet eller har läst rapporten från mötet ordentligt, så vet du att orsakerna till de ökade kostnaderna är flera. T ex beträffande materialkostnaderna så betalar vi självklart för den mängd som går åt och om det exempelvis går åt mer skyddsslang än beräknat blir det högre kostnader. Att på förhand veta hur terrängen ser ut varje meter och därmed beräkna hur mycket skyddsslang som kommer att gå åt, hur mycket storsten som måste forslas bort och hur mycket återfyllnadsmassor som måste till, är ingen enkel uppgift. Vi hade tagit ganska rejäl höjd för bla kostnader för skyddsslang, ändå visade det sig inte täcka den verkliga mängden. Och det är bara ett exempel på kostnader som är svåra att förutse. Utöver själva entreprenaden och merkostnader kopplade till besvärlig terräng, finns bland annat även konsekvenserna som beror på det utdragna bidragsförfarandet, jag gick igenom det på mötet och det finns att läsa om i rapporten.

      Våra entreprenörer betalas inte per timma utan per meter schaktad sträcka eller fast á pris för utförd prestation. Hur de lägger upp arbetet är således upp till dem, det är inget som drabbar föreningen ekonomiskt. Och om de vill åka till Skene för att äta lunch, tycker jag knappast det är något som någon kan ha synpunkter på.

      Alla medlemmar fick kallelse till informations- och årsmötet, då förklarade vi situationen ingående och det fanns alla möjligheter att ställa frågor. Alla är självklart välkomna att ställa frågor nu också, men vi hade välkomnat även dessa frågor på mötet.

      Visst kan man jämföra sig med andra fiberföreningar, men tänk på att inte blanda ihop äpplen och päron. Vad kräver t ex dessa föreningar av medlemmarna i form av ideella arbetsinsatser? (Jag gick även igenom olika modeller för genomförande av fiberprojekt på mötet.) Fiberföreningar som eftersträvar att hålla nere insatsnivån så mycket som möjligt, tillämpar oftast att medlemmarna ska genomföra ett antal dagsverken alternativt får de köpa sig fria för x antal tusen kronor. Sedan beror det även på vilken programperiod projektet tillhör, reglerna varierar kraftigt, därmed även kostnaderna, se rapporten. Hur mycket man kan samkanalisera med t ex Vattenfall, hur tät/gles bebyggelsen är påverkar också kostnadsbilden rejält. Sådant bör man också väga in innan man stirrar sig blind på siffror.

      Med vänliga hälsningar
      Gunilla Esbjörnsson
      ordf Torestorps Fiber

      Svara
      1. Örjan Andersson

        Ni har gjort, och gör, ett fantastiskt jobb Gunilla.
        Alla förstår nog inte hur mycket det krävs för att ro ett sådant projekt i hamn och att hamna några tusenlappar fel är ju bara att gratulera till Er.
        Jag hade ju naturligtvis gärna sluppit dessa tusenlappar men med detta resultatet så är jag mäkta stolt och glad att det är just DU och styrelsen som hållit i detta 😀

        Örjan
        Sportvägen 4

        Svara
        1. Gunilla

          Tack Örjan för din fina kommentar, det värmer 🙂

          Ja det krävs oerhört omfattande kunskaper av alla de slag och enormt mycket tid och engagemang. Kan garanterat vara svårt att förstå vidden av detta.

          Med vänliga hälsningar
          Gunilla Esbjörnsson
          ordf Torestorps Fiber

          Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *