Marks kommuns och Marks Kraftvärme AB:s agerande gentemot fiberföreningar

Torestorps Fiber har under de senaste tre åren haft en pågående affärsdialog med Marks Kraftvärme AB och Marks kommun. Utvecklingen av denna dialog har blivit alltmer anmärkningsvärd, vilket gör att Torestorps Fibers styrelse nu väljer att gå ut med en redogörelse för händelseförloppet och kommunens och det kommunala bolagets agerande.

Upprinnelsen till dialogen uppkom 2016, då Marks Kraftvärme kontaktade Torestorps Fibers styrelse med en förfrågan om fiberföreningen kunde tänka sig att upplåta ett antal fiberpar i fiberföreningens nät till Marks Kraftvärme, vilket Torestorps Fibers styrelse ställde sig positiva till.

Dialogen avslutades i mars 2019, då Marks Kraftvärmes VD under ett möte mellan parterna, uttryckte ett otvetydigt hot mot Torestorps Fibers styrelse, att bolaget, i egenskap av nätägare, kunde sätta stopp för fibertillförseln till Torestorp om inte Torestorps Fiber sänker sin hyresnivå till en för bolaget acceptabel nivå. Att använda hot och utpressning som medel i sin argumentation för att få igenom sina villkor i en förhandling, är synnerligen oprofessionellt och helt oacceptabelt. Att en VD för ett kommunalt bolag agerar på detta sätt och att kommundirektören, som medverkade i samma möte, inte reagerar på uttalandet, ser vi i Torestorps Fiber styrelse mycket kritiskt och allvarligt på.

För att klargöra hela situationen och vad som har lett fram till nuvarande läge, följer här en utförlig redogörelse över bakgrund, roller och åtaganden hos berörda aktörer.

Bakgrunden och det kommunala ansvaret i fibernätsutbyggnaden

Den nationella bredbandsstrategins övergripande mål, är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Alla marknadens aktörer ska bidra till att nå målen och har olika roller och åtaganden för att målen ska uppnås. Kommunernas roll innebär bland annat att ha en övergripande planering över den egna kommunens IT infrastruktur samt verka för att anslutningspunkter finns längre ut på landsbygden för att lokala fiberföreningar ska ges möjlighet till anslutning av sina accessnät.

Finansieringsupplägg. Källa: Ubit; Västra Götalandsregisonens bredbandsstöd, Riktlinjer för sökande kommuner.

Västra Götalandsregionen har kartlagt de bristområden som finns i regionen, dvs där det saknas anslutningspunkter för accessnät och där telestationer inte kan erbjuda tillräckligt hög kapacitet för de ställda målen. För att möjliggöra fibernätsutbyggnad i de identifierade bristområdena, införde Västra Götalandsregionen 2010 ett stöd, vilket innebär att region och kommun delar lika på investeringskostnaden för byggnation av stamfiber till bristområdena. Endast kommuner kan söka detta regionala stöd och processen ser ut enligt följande: Kommunen gör en förstudie över behovet av stamfiber till de identifierade bristområdena och en grovprojektering. Kommunen ansöker om regionalt stöd, genomför upphandling avseende byggnationen och ser till att den genomförs. Stödet innebär att kommunen erhåller 50% av investeringskostnaden av regionen och bistår själva med resterande, lika stor del, 50%.

I Marks kommuns bredbandsstrategi samt i Marks kommuns IT infrastrukturprogram, återfinns tydliga skrivningar om kommunens ansvar och åtagande gällande byggnation av stamfiber till bristområdena, vilka följer regionens direktiv. Västra Götalandsregionen har identifierat sex bristområden i Marks kommun, vilka därmed är stödberättigade enligt ovan beskriven modell. 2012 gjorde Marks kommun en förstudie på hur byggnation av stamfiber till dessa bristområden skulle genomföras, inklusive kostnadskalkyl. Delar av förstudien återfinns i Marks kommuns IT infrastrukturprogram. Vid efterfrågan om hur kommunen har gått vidare med förstudien för att förverkliga byggnationen av stamfiber, har inga ansvariga i kommunen kunnat ge några svar. Förstudien verkar således ha fallit i glömska. I endast ett fall har byggnation av stamfiber genomförts enligt denna modell och då på anmodan den lokala fiberföreningen.

Affärsdialog mellan Marks Kraftvärme AB, Marks kommun och Torestorps Fiber

När Torestorps Fiber påbörjade byggnation av sitt fibernät 2016, kontaktade Marks Kraftvärme AB Torestorps Fibers styrelse med en förfrågan om fiberföreningen kunde tänka sig att upplåta ett antal fiberpar i fiberföreningens nät till Marks Kraftvärme. Omfattningen inkluderade bland annat att Öxabäcks Fiber därigenom skulle erhålla en anslutningspunkt för sitt accessnät. Styrelsen ställde sig positiva till detta och dimensionerade byggnationen för att täcka dessa behov. Dock kunde bolagets föreslagna affärsmodell ej accepteras, då den ej var förenlig med gällande bidragsregler samt låg på en felaktig prisnivå. Båda parter var dock överens om att en affärsuppgörelse skulle kunna uppnås, varpå byggnation och affärsdialog fortgick.

Det skulle visa sig att Marks Kraftvärme och Torestorps Fiber hade skilda bilder av vad som kan anses vara rimlig prisnivå på marknadsmässig hyra. Torestorps Fibers styrelse hade gjort omfattande research på hur marknaden ser ut, hur andra fiberföreningars affärer avseende uthyrning av svartfiber ser ut, undersökt olika aktörers prissättning samt tagit hänsyn till ett antal olika grunder och parametrar för att komma fram till en relevant prissättning. Torestorps Fibers föreslagna nivå bekräftades av flera aktörer som marknadsmässigt korrekt. Marks Kraftvärme var dock av en annan uppfattning och erbjöd ett väsentligt lägre bud.

I januari 2018 träffades parterna på nytt i en gemensam ambition att uppnå en affärsuppgörelse. Då det immateriella värdet diskuterades, dvs värdet i att kunna erbjuda en hel bygd med boende och företag fiberanslutning, förmedlade Marks Kraftvärmes VD att de aldrig hade haft för avsikt att upplåta fiberanslutning till Öxabäcks Fiber, enligt honom gällde omfattningen endast de kommunala fastigheterna i Öxabäck. Torestorps Fibers representanter i mötet uttryckte stor förvåning över denna vändning, då det under hela den hittillsvarande dialogen var just anslutning till Öxabäcks Fiber som hade varit den central delen. Flera representanter ur Torestorps Fibers styrelse samt Öxabäcks Fibers styrelse hade vid återkommande tillfällen haft dialog med olika personer på Marks Kraftvärme avseende detta. VD och övriga närvarande representanter från Marks Kraftvärmes dementerade att så skulle vara fallet. Då överenskommelsen avseende omfattning av upplåtelsen endast var muntlig och att ord stod mot ord, kunde parterna ej komma vidare i denna dialog.

Faktum kvarstod att Öxabäck återigen stod utan möjlighet till fiberanslutning för sitt fibernät. Då Öxabäck utgör ett av de av regionen identifierade bristområdena, åligger det kommunen att verka för att anslutningspunkt för fiberföreningens accessnät upprättas. Hade Marks kommun agerat i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer, Marks kommuns bredbandsstrategi och Marks kommuns IT infrastrukturprogram, skulle kommunen ansökt om regionalt stöd för byggnation av stamfiber till Öxabäck, genomfört denna byggnation och sträckan hade då finansierats till 100% med regionala och kommunala medel. Eftersom kommunen inte fullföljt detta åtagande, är det rimligt att Marks kommun löser problemet på ett ansvarsfullt sätt utifrån de förutsättningar och möjligheter som nu finns. Torestorps Fibers styrelse kontaktade därför kommunen med ett lösningsförslag, som innebar att Marks kommun hyr fiber av Torestorps Fiber för att kommunen ska kunna nå fram med stamfiber till Öxabäck och därigenom skapa en anslutningspunkt för Öxabäcks Fiber. Fyra månader passerade utan att Torestorps Fibers styrelse fick någon återkoppling från Marks kommun på förslaget, trots att kommunen var medveten om att det brådskade alltmer för Öxabäcks Fiber att få till en lösning. Efter fyra månader utan återkoppling, kontaktade undertecknad Marks kommuns kommunalråd och kommundirektör och påpekade att Marks kommun inte lever upp till sina ambitioner att ha en snabb och smidig ärendehantering gällande fiberföreningsfrågor, vilket kommunen har formulerat i sina strategier. Svar erhölls då från kommundirektören, varpå dialog inleddes och parterna träffades vid två mötestillfällen.

Förhoppningarna om att slutligen få till en lösning grusades dock snabbt. Kommundirektören visade mycket lite förståelse för vilket ansvar Marks kommun har beträffande att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i bristområden och verka för att byggnation av stamfiber till dessa bristområden görs i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. Kommundirektören lyfte över ansvarsfrågan till Marks Kraftvärme, varpå VD förklarade att de inte har i sina direktiv att verka för att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar. Efter omfattande diskussioner ansåg kommundirektören att affären avseende hyra av svartfiber skulle göras mellan Torestorps Fiber och Marks Kraftvärme. Därmed var vi tillbaka på ruta ett, där parterna fortfarande stod långt ifrån varandra avseende prissättningsnivån. Torestorps Fiber har sänkt sitt pris avseende hyra vid två tillfällen med ambitionen att parterna ska kunna närmas och till slut kunna enas i en nivå som är acceptabel för båda parter. Marks Kraftvärme har å sin sida hållit fast vid sin ursprungliga låga nivå under hela affärsdialogen.

I mars 2019 träffades parterna i ett sista möte. Det som då utspelades kan inte betraktas som annat än rent häpnadsväckande. Under pågående diskussion om prissättningsnivåer, uttalar Marks Kraftvärmes VD följande, mer eller mindre ordagrant återgivet:

VD till Torestorps Fibers ordförande:
– Vet du varifrån ni får er fiber till Torestorp?
Torestorps Fibers ordförande:
– Ja visst, vår kommunikationsoperatör Zitius ansluter till Skanovas nät i Torestorps samhälle.
VD:
– Och vet du vem som äger nätet som Skanova använder?
ordförande:
– Ja, det är antingen Marks Kraftvärme eller Mark kommun.
VD:
– Det stämmer, det är Marks Kraftvärme som äger det nätet. Och vi kan sluta att hyra ut fiber till Skanova, då skulle ni inte få någon fiberanslutning till Torestorp över huvud taget. Det är något ni bör ta med i era beräkningar när ni sätter er prisnivå för hyra.
ordförande:
– Ursäkta, vad sa du?!
VD:
– Ja vi kan sluta hyra ut till Skanova, finns inget som säger att vi måste göra det. Vi kan använda vår avtalsenliga uppsägningstid och sen har ni ingen fiber alls i Torestorp.

VD:n uttrycker således med all tydlighet, att om vi inte sänker vårt pris till en nivå som han godtar, kan vi räkna med att bli utan fibertillförsel. Dialogen fortsätter och Torestorps Fibers representanter i mötet upplyser VD:n om att han uttalat ett hot. Kommundirektören gör under mötet ingen min av att det finns något anmärkningsvärt i VD:ns uttalanden. Mötet avslutas med att kommundirektören frågar om något av det som framkommit under dagens möte har fått oss att vilja ändra vår prissättning. Formuleringen av denna fråga anser vi snarare befäster VD:ns uttalade hot. Vi svarar att nej, inget av det vi hört får oss att ändra vårt pris, vi erbjuder en relevant prisnivå som vi håller fast vid. Kommundirektören undrar hur vi då ska komma vidare. Torestorps Fibers ordförande förmedlar att för att kunna föra en konstruktiv dialog, vill vi veta vad Marks kommun, inte Marks Kraftvärme AB, anser det är värt att få fiberanslutning till Öxabäcks Fiber. Kommundirektören lovar att återkomma med det. Detta svar uteblir dock, istället får Torestorps Fibers styrelse via mail ett nytt bud från Marks Kraftvärme. Här presenteras siffrorna i deras bud på ett annat sätt än tidigare, men nivån är samma som tidigare, till och med lägre utslaget på den föreslagna avtalsperioden.

Summering

Att genomföra en nationell byggnation av en helt ny infrastruktur, är ett oerhört komplext och omfattande arbete. Det finns många olika aktörer som var och en har sina roller, åtaganden och ansvar. För att arbetet ska kunna genomföras med gott resultat, behöver alla aktörer utföra sina respektive åtaganden på ett ansvarsfullt sätt. Marks kommun och Marks Kraftvärme AB har brustit på många punkter och agerat på ett mycket anmärkningsvärt sätt.

  • Marks kommun har inte fullföljt inte sitt åtagande enligt kommunens egna bredbandsstrategi och IT infrastrukturprogram, som innebär att kommunen ska verka för att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i de av Västra Götaland identifierade bristområdena. Detta har inneburit att berörda fiberföreningar har fått sämre ekonomiska förutsättningar, då fiberföreningarna förväntas bygga stamfiber med egna medel, istället för att få dem finansierade till 100% av regionala och kommunala medel.
  • Kommunledningen saknar förståelse för vilka konsekvenser kommunens agerande får för de lokala fiberföreningarna. Man anser inte att kommunen bör ansvara för sina tidigare tillkortakommanden och lösa situationen på ett ansvarsfullt sätt och är därför inte mottaglig för de lösningsförslag som föreligger.
  • Marks Kraftvärmes ledning förnekar de muntliga överenskommelser som funnits beträffande den ursprungliga omfattningen av nyttjande, vilka diskuterats av ett antal personer parterna emellan.
  • Att en VD för ett kommunalt bolag använder hot och utpressning som ett medel i sin argumentation för att få igenom sina villkor i en förhandling, är oerhört oprofessionellt och ett helt oacceptabelt agerande.
  • Att kommundirektören inte reagerar på VD:ns otvetydiga hot under mötet, utan snarare befäster det, är även det oprofessionellt och oacceptabelt.

Dessa brister är såpass allvarliga att de bör komma till allmänhetens kännedom, därav denna redogörelse från Torestorps Fibers styrelse.

 

Uppdatering 2019-03-29

3,5 veckor passerade efter det sista mötet, utan att kommundirektören eller VD:n hörde av sig till Torestorp Fibers styrelse för att förklara, utveckla eller ursäkta VD:ns uttalande. Detta trots att styrelsen framförde, bland annat via mail, att det är ett oacceptabelt beteende att använda hot och utpressning i en förhandling.

Efter publicering av detta inlägg har kommundirektören kontaktat undertecknad. Denna efterföljande dialog mynnade ut i att Torestorps Fibers styrelse har erhållit ett svar från kommundirektören där han beklagar tonen under diskussionen (vilken delvis återgetts ovan). Han meddelar vidare att han har pratat med Marks Kraftvärmes VD och förklarat att han inte tycker att beteendet var OK och bett honom att kontakta Torestorps Fibers styrelse för att be om ursäkt.

Beträffande fiber till Öxabäck har det lösts i samverkan mellan berörda fiberföreningar och den gemensamma kommunikationsoperatören. En affär som inte kunde lösas under tre års dialog med Marks Kraftvärme och Marks kommun, löstes under några få timmar mellan dessa tre parter, där alla parter är nöjda med utgången.

Det är och förblir ett kommunalt ansvar och åtagande att skapa anslutningspunkter för fiberföreningar i bristområden, som t ex Öxabäck. I det här fallet blev det dock de lokala fiberföreningarnas sak att få till en lösning.

Det ska poängteras att detta inlägg med redogörelse för händelseförlopp och agerande, publicerades efter avslutad förhandling mellan Torestorps Fiber och Marks Kraftvärme AB/Marks kommun. Ingen affärsuppgörelse har uppnåtts mellan dessa parter.

Torestorps Fibers styrelse
/Gunilla Esbjörnsson, ordförande

 

4 tankar kring ”Marks kommuns och Marks Kraftvärme AB:s agerande gentemot fiberföreningar

  1. Lajos Kopacsi

    Skicka till Markbladet…? Borås tidning ? Uppdrag granskning ?
    Tas upp på årsmötet ?
    Mycket bra Gunilla.

    Svara
  2. Anonym

    Finns det ett alternativ till Zitius / Skanova?
    Om så är fallet ska ändringen startas.
    Det är det som kommer att bli ändå.

    Svara
  3. Per Bennet

    Uppskattar att ni skrivit ner era erfarenheter. Tror att vi måste samla ihop erfarenheter från byanäten i deras relationer med kommunala/stadsnätens transmissionsnät. Vi brottas i norra Dalarna med liknande dialogproblem och vi försöker lyfta frågan till myndighetsnivå.
    Per Bennet
    Ordförande i Gördalen Mörkret Fiberförening

    Svara
  4. Hans Segerhjelm

    Problemet som framstår varefter fler och fler byanät byggsoch blir ”färdiga” är att ingen av de inblandade aktörerna på olika nivåer har någon kunskap om hur man driftar och finansierar byanät. Vissa kommuner delar kickback från KO med byanäten. Många gör inte det. Argumentet för att inte göra det är att kommunen anser att deras övergripande investeringar i mellanortsfiber kostar väldigt mycket pengar. Men om det inte finns ett byanät behövs ingen mellanortskabel. Det är alltså mellanortskabeln som er kommuns kraftproducent avser att strypa. Dessa frågor om kostnad för svartfiber och kickback behöver lyftas till en högre nivå. För om det inte finns ekonomi i byanäten kommer inte de perifera orterna att någonsin komma in i några fibernät.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *