Rapport från medlemsmötet den 8 februari

I samband med den slutliga driftsättningen av fibernätet, inbjöds Torestorps Fibers medlemmar till ett informationsmöte där styrelse och entreprenörer redogjorde för projektet och gav svar på de frågeställningar som har uppkommit under projekttiden. Här följer en summering av mötet.

Föreningens ordförande Gunilla Esbjörnsson hälsade alla välkomna och inledde med att summera en del av allt arbete som har pågått under projekttiden.

Se Gunillas presentations här.

Byggnationen har resulterat i ett nästan 9 mil långt nät, där det har gått åt bl a 160 000 m slang, 40 800 m skyddsslang och 1647 ton återfyllnadsmassor. Byggnationen är mer omfattande än vid initial projektering och har därmed bidragit till en högre totalkostnad.

Kostnader och avtal

För att förstå kostnadsbilden, behöver man ha insikt i hur upphandling och kontraktsmässiga priser fungerar. Totalentreprenaden upphandlades enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Priserna i anbuden omfattar fasta á priser på material och arbete, t ex x kr/m för grävning respektive plöjning, x kr/m för slang, skyddsslang osv. Den totala á-prislistan omfattar allt erforderligt arbete och material som behövs för byggnationen. Den första beräkningen av totalkostnaden baserades på mängden material och arbete enligt genomförd projektering med marginal för oförutsedda kostnader. När det går det åt mer material och schaktsträckorna blir längre än vad initial projektering visade, blir således totalkostnaden högre.

Vad har det kostat

Den totala kostnaden för hela projektet, vilket utöver entreprenadsdelen även omfattar t ex samkanalisation med Vattenfall, inköp av nodhus, administrativa kostnader mm, är enligt nedan. Bidragsdelen bör ses som ett riktvärde, då bidrag betalas ut först efter genomförd bidragsredovisning och det finns risk för avdrag på bidrag om inte samtliga bidragskrav uppfylls.

Totalkostnaden måste sättas i relation till omfattningen av byggnationen och föreliggande förutsättningar. På grund av mycket riklig förekomst av berg och sten, ofta ej synlig ovan mark, har det t ex gått åt 40 800 m skyddsslang i stället för projekterat 4 000 m, vilket har varit en nödvändighet för att upprätthålla hållbar och hög kvalitet på nätet.

Anläggningskostnaden utslaget per meter är 175 kr/m, vilket är lägre än i många andra föreningar.

Orsaker till kostnadsökning

Ökade material och arbetskostnader pga stenig och bergig terräng, vilket omfattar materialkostnader t ex skyddsslang och återfyllnadsmassor samt arbetskostnader t ex mer arbete med förläggning i skyddsslang, bortforsling av sten mm. Den totala kostnaden för material och arbete relaterat till terrängens beskaffenhet uppgår till ca 3 milj kr.

Höjda fiberpriser som ett resultat av utdragen bidragsprocess. Entreprenören har enligt kontrakt ej rätt att höja priserna gentemot föreningen, men efter ett flertal prishöjningar från entreprenörens leverantör, ställdes vi inför valet att gå över till en annan fiber av lägre kvalitet (men inom ställda kvalitetskrav) eller fortsätta byggnationen med samma fiber och acceptera en prishöjning. Styrelsen valde att fortsätta med påbörjad fiberkvalitet och ta den högre kostnaden, vilket har resulterat i ett nät av mycket hög kvalitet med mycket bra mätvärden.

Nätets slutliga sträckning är längre än projekterat, vilket dels beror på ökad omfattning, dels på omprojektering. Differensen är drygt 6000 m, vilket gör att volymen och därmed även kostnaderna på material och arbete har ökat.

Omprojekteringskostnader, längre och ändrad sträckning av nätet, borrning under å mm pga att överenskommelse om markupplåtelse ej har kunnat träffas med markägare.

Att göra en hållbar kostnadskalkyl

Många fiberföreningar har fått erfara att det är mycket svårt att göra en hållbar kostnadskalkyl. Från februari 2017 och hela året har länsstyrelsen i Västra Götaland inte behandlat några nya bidragsansökningar, utan endast ombeslut på redan beviljade projekt, vilket framför allt omfattar ansökningar om utökad budget.

Att t ex förutse omfattningen av förekomst av sten och berg, vilken ofta ej är synlig ovan mark utan framkommer först då schaktning påbörjas, samt i vilken omfattning dessa förutsättningar påverkar projektets totalkostnad, är mycket svårt. Därmed har kalkylen reviderats vid ett flertal tillfällen under projekttiden, då förutsättningarna alltmer har indikerat vad den sannolika slutkostnaden skulle komma att bli. Styrelsen har valt att sätta kvaliteten i första hand, då vi anser att det är viktigt att vi erhåller ett nät av hög kvalitet som ska hålla i många år och tåla geologiska påfrestningar. Det innebär att det har krävts omfattande mängder skyddsslang, återfyllnadsmassor mm.

Under hela projekttiden har månatliga ekonomiska uppföljningar gjorts. Entreprenören redovisar upparbetade mängder (material och arbete) vilka styrelsen går igenom och kan då upptäcka om några kostnadsposter drar iväg. Därför kunde vi redan två månader in i landsbygdsprojektet konstatera att kalkylen med stor sannolikhet skulle spricka om förutsättningarna skulle förbli samma för resterande områden som för det första. Styrelsen kunde då informera medlemmarna om läget och föreslå en höjning av maxtaket på insats för att säkerställa att vi skulle kunna finansiera hela projektet.

I den månatliga uppföljningen säkerställs även att alla kostnader överensstämmer med kontraktshandlingarna, dvs vilka kostnader som debiteras enligt á prislista och vilka arbeten som är tillkommande. Därmed säkerställs att inga oskäliga kostnader uppstår.

Entreprenörernas redogörelse

Per Andersson Bravida, Joakim Johansson Jordells, Tony Haraldsson Kewab

Tony Haraldssson, projektledare Kewab, redogjorde för projektet utifrån entreprenörernas perspektiv.

Se Tonys presentation här.

Per Andersson, Bravida, redogjorde för fiberarbetet och uppnått resultat.

Se Pers presentation här.

Jämförelse med andra fiberföreningar

Det är vanligt att det görs jämförelser med andra fiberföreningars insatsnivå. För att göra sådana jämförelser är det mycket viktigt att man tar hänsyn till de olika förutsättningar fiberföreningar har.

Faktorer som påverkar insatsnivån:

  • Vilken programperiod fiberprojektet omfattas av. I förra programperioden (2007- 2013) var bidragsreglerna annorlunda och det gick att bygga billigare nät. I nuvarande programperiod (2014- 2020) ställs t ex stora krav på överkapacitet i nätet, då vi ska bygga med kapacitet till 100% av åretruntboende samt minst 10% ytterligare överkapacitet.
  • Högre marknadspriser på schaktning och material nu än för dem som upphandlade under förra programperioden.
  • Fastigheternas täthet. Är det längre mellan fastigheterna blir kostnaden högre per fastighet än om bebyggelsen är tätare.
  • Markförhållanden. Högre anläggningskostnad vid riklig förekomst av sten och berg än om det är gynnsammare terräng.
  • Grad av samkanalisation. Mycket samförläggning, med t ex Vattenfall, ger en lägre kostnad.
  • Omfattning av ideellt arbete. Föreningar som eftersträvar en så låg insats som möjligt ställer stora krav på att medlemmarna ska utföra dagsverken för att på så sätt hålla nere entreprenadskostnaden.
  • Stöd från kommun eller andra aktörer. Många kommuner är frikostiga med att delfinansiera fiberföreningarnas stamfiber. Övrigt stöd, som t ex i Varbergs kommun där Varbergs Sparbank ger bidrag till fiberföreningarna för varje ansluten fastighet. I Mark finns inga sådana finansieringsmöjligheter.
  • Nivån på bidrag varierar mellan olika län. Västra Götaland har den lägsta nivån, 40%, i hela landet. I t ex Halland och Skåne är bidragsnivån 60%. I vårt fall utgör skillnaden på 40% och 60% ca 8000 kr per fastighet.
  • Modell för byggnationen. Fiberföreningsbyggda nät kan inte jämföras med nät byggda enligt annan finansieringsmodell. I en fiberförening betalar man insats vilket är en andel i den ekonomiska föreningen. Alla äger nätet gemensamt. Vid t ex anslutning till Marknet betalar man en anslutningsavgift för att erhålla åtkomst till nätet. Det är två helt olika finansiella modeller som inte går att jämföra.

Fiberföreningar som bygger fibernät inom nuvarande programperiod hamnar i snitt på 25-27 000 kr. Eftersom det är få fiberföreningar i denna programperiod som har byggt färdigt, och i princip inga har erhållit utbetalt bidrag, är det inte så allmänt känt att nivån ligger där. De nivåer som man hör talas är om är tidigare byggda nät, vilka omfattas av förra programperioden och alltså resulterar i andra, lägre nivåer.

Föreningens ekonomiska läge

I och med de ökade kostnaderna har styrelsen ansökt om utökad budget hos länsstyrelsen Västra Götaland två gånger, båda har beviljats. Torestorps Fiber har beviljats bidrag på upp till 7,1 milj kr.

Maxtaket på insats är 26 000 kr enligt medlemsbeslut på medlemsstämman i april 2017. Medlemmarna ska nu ha betalat in 26 000 kr. Ingen ytterligare höjning kommer att vara aktuell.

Bidraget betalas ut efter inskickad bidragsredovisning, men projektets utgifter betalas löpande. I och med detta uppstår en likviditetsbrist hos alla fiberföreningar. Torestorps Fiber har lån hos Mjöbäcks Sparbank motsvarande bidragsnivån där Marks kommun står som borgenär.

I slutfasen av byggnationen och inför sista delinbetalningen av insats, fanns en överhängande risk att det skulle uppstå ytterligare likviditetsbrist. Styrelsen ansökte därför under senhösten om blankolån i Mjöbäcks Sparbank om 800 000 kr för att trygga likviditeten, vilket aktiverades i december. Amorteringsplanen är på tre år, men lånet har inte nyttjats fullt ut. Amortering sker genom den kickback som föreningen erhåller från Zitius.

Vad innebär det att vara medlem i en ekonomisk förening

Alla medlemmar bör känna till vad det innebär att vara medlem i en ekonomisk förening. Man bör ha förståelse för att det är ett företag vi driver, företagsformen är ekonomisk förening. Insatsen är medlemmens andel i den ekonomiska föreningen och vi äger därmed nätet gemensamt. Ekonomiska föreningar lyder under ”Lagen om ekonomiska föreningar”, vilken bland annat syftar till att företaget ska ges goda förutsättningar att upprätthålla en ekonomisk stabilitet. Det är även denna lag som reglerar vad dom gäller vid utträde ur föreningen. Sannolikheten att medlemmar begär utträde ur föreningen nu när nätet är färdigbyggt är troligen ganska liten, men man bör ändå känna till hur det fungerar. (Denna information finns även på hemsidan under ”Anslutning”).

Lagtexten enligt 4 kap 1§ ur Lagen om ekonomiska föreningar

”En medlem som har avgått har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som avser honom eller henne i förhållande till övriga medlemmar av föreningens eget kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.”

Det vill säga – hur mycket pengar en medlem kan få tillbaka av sin andel i föreningen (insatsen) beror på hur mycket eget kapital som föreningen har vid aktuellt årsbokslut. Detta belopp, utslaget på antal medlemmar, anger alltså högsta nivån som medlemmen har möjlighet att få återbetalt.

Byanätsavgift

Som nätägare har man löpande drift och underhållskostnader, vilket även gäller ägare av fibernät. Byanätsavgiften finns för att täcka dessa kostnader och kan jämföras med de fasta avgifter man betalar till exempelvis Vattenfall och Telia. Till driftskostnader hör t ex el till noden, försäkringar mm. Underhåll avser exempelvis om något går sönder och måste lagas. Alla som är anslutna till nätet betalar byanätsavgift, dvs oavsett om man nyttjar tjänster i nätet eller ej. Detta eftersom alla när som helst kan beställa och börja nyttja tjänster. Byanätsavgiften är 80 kr/mån (inkl moms).

Tjänster i nätet

Nätet har i nuläget kapacitet för 1000/1000 Mbit/s, men det är medlemmens val av tjänster i nätet som styr vad som levereras och till vilken kvalitet. Det är tjänsteleverantörerna som tillhandahåller router, TV box etc och som med all hårdvara finns det variationer i kvalitet. Om du upplever att du inte får den kvalitet på tjänsterna som tjänsteleverantören har utlovat, är det till tjänsteleverantören du vänder dig.

Den hastighet på bredband som tjänsteleverantörerna utlovar gäller alltid trådbunden uppkoppling. Trådlös uppkoppling (wifi) påverkas av en mängd faktorer, men givetvis vill man erhålla så god uppkoppling som möjligt även trådlöst. Om du upplever att du inte får önskad hastighet i ditt trådlösa nätverk, gå igenom vår checklista för att säkerställa att du upprätthåller så goda möjligheter som möjligt för ditt trådlösa nätverk. Om inte dessa åtgärder hjälper, kontakta din tjänsteleverantör för fler tips eller felsökning.

Checklista för trådlös uppkoppling

Vad gör man när något krånglar?

Vid alla typer av fel, oavsett möjlig orsak, vänder man sig alltid till sin tjänsteleverantör för felsökning. De tillhandahåller även support. Om inte tjänsteleverantörerna hittar något fel hos sig skickar de ärendet vidare till kommunikationsoperatören Zitius. Om inte de heller hittar något fel i sin felsökning går ärendet vidare till Bravida som vi har serviceavtal och rycker ut om något behöver lagas i det fysiska nätet.

Att tänka på vid arbete i mark

I markupplåtelseavtalen med samtliga fastighetsägare som har upplåtit mark för byggnationen regleras vad som gäller vid brukning av mark och vid eventuella uppstådda skador. Vid normal brukning av åker och skog är fastighetsägaren ej ersättningsskyldig vid eventuella skador. Vid markarbete i närheten av ledningen ska fastighetsägaren begära utsättning av ledning via Ledningskollen. Ledningens sträckning vid berört område kommer då att markeras ut. Fastighetsägaren är skyldig att iakta försiktighet vid arbete nära ledning för att skador ska undvikas. Vid oaktsamhet är fastighetsägaren ersättningsskyldig gentemot ledningsägaren.

Fortsättningen

Nätet är nu färdigbyggt och driftsatt i sin helhet och vid tidpunkt för medlemsmötet återstod endast att aktivera ett fåtal anslutningar. För styrelsens del återstår nu arbetet med bidragsredovisning, förvaltningsplan, avskrivningsplan, registrering av nätet i Ledningskollen, slutbesiktning av länsstyrelsen mm.

Styrelsen tackar medlemmarna för visat stöd och uppskattning för vårt arbete. Ett stort tack till våra entreprenörer för ett bra samarbete och väl utfört arbete.

Torestorps Fibers styrelse
/Gunilla Esbjörnsson
ordförande

4 reaktion på “Rapport från medlemsmötet den 8 februari

  1. Ove Henriksson

    Hej Hur blir det med betalningen skulle gärna vilja ha det varje månad istället för kvartal.

    MVH Ove Henriksson

    Svara
    1. Gunilla Esbjörnsson Inläggsförfattare

      Hej

      Vi fakturerar Telias gruppavtal och byanätsavgiften i fas med Telias fakturering till föreningen för att intäkter och utgifter ska överensstämma. I och med att vi har driftsatt områdena i flera olika etapper och medlemmarna omfattas av olika tidsperioder har det till viss del blivit något oregelbundna faktureringsperioder. När allt har satt sig och alla medlemmar har samma betalningsperioder kommer vi att se över faktureringsrutinerna både avseende perioditet och betalningssätt. Det är dock viktigt att administrationen inte blir alltför omfattande, så vi får be om att få återkomma med besked när vi har gjort denna översyn. Tills vidare är det alltså kvartalsvis fakturering som gäller.

      Med vänliga hälsningar
      Gunilla Esbjörnsson
      ordf Torestorps Fiber

      Svara
  2. Tore Svensson

    Hejsan!
    Hur fungerar amortering med Kickback?
    Behöver således vi medlemmar inte betala vare sig ränta eller amortering? på dessa 800 000:-
    Tack
    Tore Svensson

    Styrelsen ansökte därför under senhösten om blankolån i Mjöbäcks Sparbank om 800 000 kr för att trygga likviditeten, vilket aktiverades i december. Amorteringsplanen är på tre år, men lånet har inte nyttjats fullt ut. Amortering sker genom den kickback som föreningen erhåller från Zitius.

    Svara
    1. Gunilla Esbjörnsson Inläggsförfattare

      Hej
      Den kickback vi får från Zitius under dessa tre år täcker amortering och räntekostnader för lånet. Det behövs alltså ingen ytterligare inbetalning från medlemmarna för att finansiera detta.

      Med vänliga hälsningar
      Gunilla Esbjörnsson
      ordf Torestorps Fiber

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *