Rapport från fibermötet i bygdegården 26 september

Torestorps Fiber interimstyrelse bjöd in till informationsmöte den 26 september, då resultatet av förstudien för en fibernätsutbyggnad i Torestorp presenterades. Intresset var stort och bygdegården blev snabbt fullsatt.

Missade du mötet eller vill uppdatera dig på vad som sades, följer här en utförlig rapport från mötet.

Varför fibernätsutbyggnad?

Gunilla Esbjörnsson inledde kvällen med att ge en sammanfattning av varför en bredbandsutbyggnad är nödvändig. Våra behov och beteenden har ändrats radikalt under de senaste åren vilket tillsammans med den tekniska utvecklingen ställer mycket högre krav på uppkopplingskapaciteten. Vi konsumerar idag digital media i en helt annan utsträckning än för bara ett antal år sedan. Från att internet tidigare mest försåg oss med information, använder vi idag nätet till så mycket mer, så som att streama eller ladda ner musik och film, använda sociala nätverk, handla online, använda molntjänster av olika slag, spela onlinespel osv. Samhällets förändring har också gjort att vi gör många av våra ärenden på nätet, som tex att deklarera, hantera försäkringskasseärenden, göra bankärenden, osv. Bättre uppkoppling är också en förutsättning för att kunna driva företag eller ge fler möjlighet att jobba hemifrån.

Varken det befintliga kopparnätet (ADSL) eller mobilnätet kan uppfylla morgondagens krav på fullgod uppkopplingskapacitet, därför måste IT infrastrukturen i Sverige genomgå en förvandling.

En liten tillbakablick på hur snabbt den tekniska utvecklingen går och hur snabbt vi gör ny teknik och nya tjänster till självklarheter:

För 3 år sen fanns inte Instagram. Idag laddas 40 miljoner foton upp varje dag.
För 7 år sen fanns inga smartphones. Idag säljs nästan enbart smartphones på mobilmarknaden.
För 8 år sen fanns inte YouTube. Idag visas 25 miljoner klipp om dagen i Sverige och varje minut laddas 72 timmars nytt innehåll upp på YouTube globalt.
För 10 år sen fanns inte Facebook. Idag görs 37 000 likes och kommentarer per sekund globalt.
För 15 år sen var Google fortfarande okänt. Under 2012 gjordes 35 miljoner sökningar på Google per dag i Sverige.
För 15 år sen var dator i hemmet fortfarande relativt ovanligt. I och med hem pc reformen 1998 blev antalet datorer i hemmen betydligt vanligare.
För 25 år sen fanns inte internet.

Med detta i bakhuvudet kan vi försöka föreställa oss vad som kommer att vara självklarheter om 3, 8 eller 15 år framåt i tiden och vilka krav det kommer att ställa på uppkopplingskapaciteten…

Kopparnätets begränsning

Idag är vi till stor del hänvisade till kopparnätet, men det har sina begränsningar vilket innebär att det inte kan täcka dagens eller morgondagens behov av god uppkopplingskapacitet.

  • Kopparnätet har en begränsad maxkapacitet (25-30 Mbit/sek)
  • Kapaciteten varierar med teleledningens kvalitet. Sämre ledningar ger alltså lägre uppkopplingskapacitet.
  • Kapaciteten avtar med avståndet till telestationen. Den som bor längre bort från telestationen får alltså lägre kapacitet, ett problem som blir extra tydligt på landsbygden.
  • Telia monterar ner telestationer med få abonnenter och ersätter med mobilt nät.

Mobilnätets begränsning

Man sätter gärna stor tilltro till utbyggnaden av mobilnätet. Men trots att det mobila nätet hela tiden byggs ut, kan det ändå bara bli ett komplement till fast uppkoppling.

  • mobilmastMobilnätet har en begränsad räckvidd och kan därför aldrig bli geografiskt heltäckande. Det skulle krävas enormt många master för att få 100 % täckning, vilket inte är genomförbart.
  • Ju högre kapacitet mobilnätet har, desto kortare räckvidd har det. De äldre generationernas nät hade lägre kapacitet men längre räckvidd. Dagens 4G nät har visserligen hög kapacitet, men i gengäld kortare räckvidd.
  • Alla som ansluts till en mast, delar på mastens kapacitet, vilket innebär att kapaciteten per användare inte blir tex 100 Mbit/sek för en 4G mast utan väsentligt lägre. Detta innebär i sin tur att kapaciteten ändå inte kommer att räcka till när mobilnätet utnyttjas i betydligt större omfattning.

Varför fiber är den framtidssäkra lösningen

När man då har funderat över alternativen till en ny infrastruktur för datatrafik, har man kommit fram till att fibern är den mest framtidssäkra lösningen.

fiberkablarFiberkabeln består av optiska fiber gjorda av glas, ner till en hårstrås tjocklek. Flera fibertrådar bildar en fiberkabel. Dataöverföringen sker genom att ljussignaler skickas i fiberkabeln. Som bekant är ljuset det snabbaste vi känner till, således blir hastigheten enormt hög. Dessutom kan kapaciteten ökas vid behov. Det enda som sätter begränsningar är tekniken som finns i ändarna på fiberkabeln och den är utbytbar för att i framtiden kunna klara av än högre kapacitet. Därför kallas fiber den framtidssäkra lösningen.

Ytterligare fördelar med fiber:

  • Man får bredband, TV och telefoni med hög kvalitet.
  • Ger en stabil uppkoppling med höga hastigheter både uppströms och nedströms.
  • Fibern är inte känslig för störningar från regn, snö eller åskväder.
  • Fibernät ger mycket hög kapacitet.
  • Kapaciteten kan ökas markant när behov finns.

Regeringens bredbandsstrategi

I regeringens bredbandsstrategi, se www.bredbandivarldsklass.se, framgår hur den infrastrukturella förvandlingen är tänkt att genomföras. Ett av målen är att 2020 ska 90 % av alla hushåll och fastigheter ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Stad och landsbygd ska ha samma möjligheter till god uppkopplingskapacitet för att alla ska kunna tillgodogöra sig de möjligheter som den tekniska utvecklingen medger. I städerna står kommersiella aktörer för utbyggnaden. På landsbygden, där det inte finns någon ekonomisk lönsamhet för marknadsaktörer att bygga fibernät, ligger ansvaret på de lokala krafterna, därför bildas nu lokala fiberföreningar över hela landet. Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande landsbygd, det gäller såväl vägar som fullgod kommunikation för tv, telefoni och internet. Barn vid datorFör att göra utbyggnaden ekonomiskt genomförbar, har regeringen satsat 1,1 miljarder kronor 2012-2014 på bredbandsutbyggnad för landsbygden. En ny period kommer 2014-2020. Pengarna kanaliseras via landsbygdsprogrammet till länsstyrelserna där fiberföreningarna söker bidrag för kanalisering. Fiberföreningarna erhåller bidrag om 50 % för kanalisationsarbetet för fastigheter som ligger utanför tätort.

Fördelarna med byanätsmodellen, där alltså fibernätet byggs med lokalt engagemang, är att man kan hålla nere kostnaderna för schaktarbetet på ett sätt som kommersiella aktörer aldrig kan göra. Eftersom schaktarbetet står för den större delen av totalkostnaden, kan en billigare hantering alltså sänka slutkostnaden rejält. Ytterligare fördelar med byanätsmodellen är att man har en enklare administration för markåtkomst och grävtillstånd. Man har mindre byråkrati och kan dra nytta av korta beslutsvägar. Allt detta gör att nätet kan byggas billigare.

Förstudiens omfattning

Förstudien som interimstyrelsen har genomfört, omfattar bland annat följande:

  • Sökt och erhållit bidrag från Leader Sjuhärad för att genomföra förstudien.
  • Erhållit köplats hos länsstyrelsen för bidrag till grävning och kanalisering.
  • Undersökt och fastställt fiberföreningens geografiska omfattningen
  • Kontakt med alla angränsande byalag och fiberföreningar för att säkerställa att fibernäten gör an mot varandra på bästa sätt och att det inte bildas några ”vita fläckar”.
  • Inventering av antal berörda fastigheter, skaffat fastighetsförteckning.
  • Löpande kontakt med Vattenfall och andra grävande aktörer.
  • Undersökt tjänsteleverantörsutbudet för telefon, tv och internet
  • Undersökt bankernas erbjudanden mot fiberföreningar för finansieringsmöjligheter.
  • Byggt hemsida torestorpsfiber.se
  • Kommunicerat arbetet löpande via hemsida, Facebook och Twitter.
  • Gjort en investeringskalkyl för projektet.
  • Estimerat anslutningskostnader för fastigheterna inom fiberföreningens geografiska område.

Resultatet av förstudien

Geografisk omfattning och grov nätplan
Presentationen av resultatet av förstudien började med att Enar Larsson och Göran Weiler visade den geografiska omfattningen. Torestorps Fiber omfattar Torestorps socken med undantag av (i stora drag) området mellan Kungsätersvägen och Älvseredsvägen, som ligger inom Älekulla Fibers upptagningsområde. Även Hemmingstorp och Rökås ingår i Älekulla Fibers område. Anledningen till detta är att Älekulla Fiber hämtar upp fiber i Torestorp och får därmed ombesörja att en stamledning dras från Torestorp till Älekulla. Likaså gräver Vattenfall i Älekulla samt i området mot Abborrhult. Detta göra att fastigheterna inom dessa områden lämpligen bör tillhöra Älekulla Fiber. Hyltenäs kommer att tillhöra Torestorps Fiber, då det är geografiskt logiskt och Öxnevalla i dagsläget inte planerar för någon fibernätsutbyggnad. En kartskiss visades över hur den grova nätplanen är tänkt (se bild nedan). Torestorps Fibers upptagningsområde omfattar ca 600 fastigheter och ca 60 km kanalisation kommer att behöva läggas.

Grov nätplan Torestorps Fiber

 

Vad kan man få för utbud i det färdiga nätet?

Mattias Andersson redogjorde för skillnaderna med öppet och slutet nät. I ett slutet nät skriver man avtal med en tjänsteleverantör med ett bestämt utbud av tv, telefoni och internet. I ett öppet nät tecknar fiberföreningen avtal med en tjänsteleverantör som i sin tur kan erbjuda ett utbud från olika operatörer och med olika innehåll. I presentationen i länken nedan finns exempel på vad kostnaderna kan bli med fibernät i jämförelse med de kostnader man kan tänkas ha i dagsläget.

Tjänsteutbud och intjäning

 

 

 

 

 

Vilka blir kostnaderna för fibernätet?

Johan Eliasson redogjorde för kostnaderna för fibernätet. Fiberföreningens kostnader består av kostnader för grävning och kanalisation och materialkostnader för detta. Medlemmarna i fiberföreningen betalar en insats i fiberföreningen som ska täcka de kostnader som utbyggnaden innebär. Hur stor insatsen blir beror på hur många medlemmar fiberföreningen får. Ju fler som delar på totalkostnaden, desto lägre blir det således anslutningskostnaden per fastighet. För medlemmen tillkommer eventuella kostnader för grävning på tomt samt eventuella inkopplingsavgifter. Medlemsavgift till fiberföreningen är obligatorisk, men oftast låg (100 kr/år). En nätavgift kan tillkomma för att täcka underhållningskostnaderna på nätet. Till sist kommer en månadskostnad för utbudet av tjänster, dvs för tv, telefon och internet. Det går inte att säga några slutgiltiga kostnader förrän man vet hur många medlemmar fiberföreningen får och i vilken form utbyggnaden kommer att ske.

Kostnadsberäkningen som interimstyrelsen har gjort, är baserad på 5,7 mil grävning, 6,2 mil fiber och erforderlig materialåtgång. Utifrån detta har en estimerad anslutningskostnad per fastighet kunnat göras enligt följande:

  • Om 50 % av de 600 fastigheterna i området ansluts till fibernätet, blir den uppskattade kostnaden per fastighet ca 25 000 kr.
  • Om 70 % ansluter sig, blir den uppskattade kostnaden per fastighet ca 19 000 kr.
  • Om 90 % ansluter sig, blir den uppskattade kostnaden per fastighet ca 15 000 kr.

Men återigen, det är viktigt att betona att dessa belopp inte ska ses som några exakta kostnader.

Den ekonomiska föreningen bildas

Därmed var presentationen av förstudien klar och en frågestund följde. Därefter ställdes frågan till de församlade om de ansåg att vi bör gå vidare med arbetet och bilda en ekonomisk förening. Svaret var ett enhälligt ja och därmed övergick mötet till ett konstituerande möte där bland annat föreningens stadgar gicks igenom och godkändes och styrelse valdes.

Till styrelsen valdes:

Gunilla Esbjörnsson, ordförande
Enar Larsson, vice ordförande
Bengt-Olof Nilsson, kassör
Anna Frid, sekreterare
Johan Eliasson
Jan-Ola Nolin
Tore Larsson

Suppleanter:
Mattias Andersson
Johan Christersson

Revisorer:

Kjell-Åke Andersson
Jan-Åke Sjökvist

Valberedning:

Göran Weiler

Den nybildade styrelsen samlades och konstituerade sig enligt ovan. Kontaktuppgifter till styrelseledamöterna hittar du i menyn under ”Styrelsen” eller klickar du här.

Fortsättningen…

Nästa steg blir att alla intresserade ansöker om medlemskap i den nybildade fiberföreningen. I menyn under ”Bli medlem” kan du skriva ut ansökningsblanketten och det finns information över hur du går tillväga för att lämna ansökan. Fiberföreningen kommer även att skicka ut information och medlemsansökan per post. Allt arbete med fibernätsutbyggnaden kommer löpande att presenteras här på hemsidan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *